Ungefär så kände jag mig med chokladen jag åt upp idag som var tänkt som en julklapp.. Men jag kan alltid köpa mer choklad innan jag åker hem till familjen tänkte jag, för den här gången var det akutläge. Haha nu mår jag ju genast mycket bättre och har högsta volym på högtalarna och sitter och hånler lite åt den klassen som har engelska och matte nu medans jag har slutat och har det bra på mitt rum. Alla som känner mig vet att jag glädjs hur mycket som helst åt andras olycka. Det påminner mig förresten om när mamma en dag på höstlovet pekade på min panna och sa något i stil med att det liknade en spikmatta, för så knottrig var min panna, bestående av finnar i verkligheten. Hon hade på nått vis menat det som ett skämt och när hon såg hur arg jag var samtidigt som jag inte kunde hålla mig för skratt, började hon asgarva och hånade mig ännu mer. Det tråkiga var ju att jag tog åt mig lite, just då i varje fall, en halvtimme senare hade jag glömt det. Haha nåväl, det är säkert min kindermaxi julkalender som skapat mitt beroende för choklad, alltid sugen på choklad och sött numera. Eller så är det väl bara en period, får jag hoppas.