Jajemen 50 ynka dagar kvar. Men jag lever livet så mycket jag kan nu, in i det sista!! Man måste dock tänka lite på ekonomin ibland, den är ju tyvärr inte obegränsad eller vad man vill kalla det. Alla pengarna kommer en dag att ta slut. Det skrämmer mig lite, alla mina sparpengar från förra sommarens hårda slit på donken.. jag tänker på hur bortskämd jag blivit med roligheter detta år och sedan ska man tillbaka till tråkiga Sverige, där bio med vännerna plötsligt blir ett evenemang igen, en händelse man taggar till i flera dagar. Här har alla roligheter blivit till vardag. Spontant bokar man en tågbiljett till Amsterdam, åker iväg på bio inne i Bryssel för att kvällen står stilla eller kör en spontan fylla för att man är ung. Men allt är så mycket lättare här, du behöver inte flyga för att åka utomlands, det finns alltid folk som har tråkigt och vill hitta på någonting, är affären stängd och jag är sugen på choklad så finns det alltid folk som är villiga att sälja. Jag älskar internatlivet. Jag gör det. För 3 dagar sedan, hatade jag det dock, jag hade gått och lagt mig och skulle upp kl 05 nästa morgon för att bege mig till Amsterdam, klockan 02 kommer alla hem fulla efter utgång i Waterloo och på andra ställen, folk skriker och smäller i dörrarna. Den natten ville jag bara gå ut och skrika högt i korridoren "HÅLL KÄFTEN, VISA LITE RESPEKT, FOLK FÖRSÖKER SOVA".. men jag gjorde det inte, dels för att jag var för trött för att ställa mig upp och dels för att jag inte hade mod. Haha men sen har jag säkert betett mig likadant tidigare så.. människor ger och människor tar.