Motgång är framgång.
Ännu en liten motgång har väl kommit, jag har inte mått så bra dom senaste dagarna. Saknar mina riktiga vänner i Sverige, mina vänner som känner mig utan och innan och alltid får mig på bra humör, no matter what. Brister jag ut i gråt framför någon av mina älskade vänner så har dom alltid en lösning och en tankeställare att sticka fram under stolen med. Mina vänner vet att jag älskar att äta och skulle direkt föreslå en glass eller ett café i närheten om jag mådde dåligt. Mina vänner vet också att jag älskar spontana utflykter och skulle gärna ta bussen med mig till en ny stad för att få mig att må bättre, mina vänner vet också att man mår bra om man får gråta mycket och prata om allt som tynger än så dom hade låtit mig gråta i floder och jag hade fått prata om alla mina problem, detta skulle pågå tills vi slutligen skrattar åt gamla minnen eller en händelse som just inträffat. Det finns inget som jag älskar så mycket som mina vänner, min familj och min pojkvän. I helgen när vi var i Paris fick jag träffa Elin och Johanna en kväll, det slutade med sleepover hemma hos Elin och vi konfirmerade att det fanns ingenting vi inte kunde säga till varandra, ingenting vi skulle skämmas över, vi kunde verkligen vara oss själva fullt ut inför varandra. Elin, Johanna, Sanna och Viola är mina absolut bästa vänner, dom accepterar mig för den jag är, accepterar mig för dom åsikter jag har och låter mig få vara den jag är. Det är under det här året som jag har kommit fram till att dessa människor ligger mig varmt om hjärtat.
Jag har också kommit fram till att min mamma, pappa, mina småsyskon och Viktor betyder mer för mig än vad jag någonsin hade kunna tro innan. Under det här året har man verkligen fått allt svart på vitt, det har blivit klart för mig vilka människor jag älskar, vilka människor som gör allt för mig och vilka människor jag måste bli mer rädd om.
Jag har inte kommit någon människa särskilt nära här på slottet eller på SSB, jag har mina vänner jag umgås med men det är verkligen inga människor jag skulle ha umgåtts med om det inte var för att skolan förde oss samman. Jag tycker om dessa människor jättemycket, är jätteglad för att jag har träffat dom och delar många fina minnen med dessa. Men vi har väldigt få saker gemensamt, vi är väldigt olika, har olika åsikter om det mesta och skrattar åt olika saker. Men somsagt, jag älskar dessa människor för den dom är men kommer aldrig komma dessa människor särskilt nära. Sedan är det ganska påfrestande att leva med människor dygnet runt, man har pratat om samma saker fyrtioelva gånger och nästa gång man ska prata och inte har något att säga så känner man sig otrevlig. Jag har tillochmed tröttnat på att titta på folk i korridorerna nu, nej usch jag är så trött på det här livet så det finns inte. Det värsta är att jag kommer sakna det så åt helvete mycket. Det är därför det är så mycket blandade känslor på samma gång nu. Om bara 4 veckor flyttar jag hem, jag längar så sjukt mycket dit men det betyder också slutet på detta äventyr, slutet på ett av dom bästa åren i hela mitt liv.
Jag vet inte var jag vill komma men vill bara säga att ett år utomlands, långt borta från vänner och familj, långt borta från Ica och pärlsockerbollar, långt borta från trygghet och kärlek inte alltid är så roligt.
Men på fredag kommer Viktor hit i varje fall, det blir 3 dagar av kärlek, trygghet, god mat och partyn.
Jag saknar honom så mycket så det ska bli skönt att få krama om honom.
5 bilder från underbara tider i min livshistoria. Dessa tider betyder så otroligt mycket för mig.
Leker cool, bara för att jag har ett liv.
Älskar att göra 15 saker samtidigt
- Taggar Paris
- Packar väskan
- Lyssnar musik
- Kollar facebook
- Bloggar
- Beställer taxi
- Städar
- Viker tvätt
- Dansar
- Lägger mat i kylskåpet
- Pratar med Linda
- Printar viktiga dokument
- Lånar prylar
- Tankar mobilen med pengar
- Går på toa, duschar, rakar benen och hej och hå
Oj läste precis igenom mina 15 saker, det låter ju nästan som att jag har gått och blivit vuxen.
Hej och hå. Hej och då. Vi hörs förmodligen sent ikväll och efter det inte på några dagar, yaa jag är ledsen men jag lever livet people. Hejsålänge.
Aha-upplevelsen när den är som bäst.
Idag har jag sökt 11 jobb, varav 8st är i Norge. Varför är jag inte 18 år? Då hade det varit lite enklare att få jobb.
Nåväl, söker jobb mest på kul faktiskt. Det är alltid bra att visa att man finns liksom, det har någon lärt mig, säkert mamma. Verkar som att jag kanske drar till Hong Kong i sommar också, inget bestämt än dock men det lutar åt det. Det skulle ju bara vara för coolt. Jag har aldrig rest utanför Europa tidigare, som längst bort har jag varit i Turkiet eller på Gran Canaria, på Gran Canria kunde vi se Saharaöknen, det är ungefär så långt jag har kommit på vår stora jord. Nej Hong Kong skulle verkligen vara coolt, om resan blir av så blir det vecka 29 med några från Svenska Kyrkans Unga bl.a. Sanna.. kan nog inte bli ett bättre team.
Nåväl här i Belgien rullar livet på, ganska mycket läxor som jag sa tidigare, men det går fint. Idag fick jag en sån här "Aha - upplevelse", det var på företagsekonomin, jag förstod nu äntligen varför man man skulle bokföra kostnaden i balansrapporten före jag sätter in något bland omföringar.. haha har typ aldrig fattat det.. lite seg i kolan. Men nu så!! Däremot har det spöregnat hela dagen, allt från blixtar och dunder till hagel. Tummen upp på det va? Haha vädret i Belgien är ju helcrazy, igår solade jag i bikini och såg inte ett moln.
Imorrn är det sista dagen i skolan och i Belgien på 4 dagar, för sedan blir det Pariiiis , wih taggad till tusen.
Nej nu kallar middagen, vi hörs!
Bild 1 på mig och mina fina vänner i Paris i Mars. Bild 2 på Henriette och Linda framför H&M i Amsterdam i April.
I kind of love these people. Hejdå.
High on life
Tjaba bloggen , lyssnar på Henok Achido – 11 High On Life (When The Drugs Don't Work) , för så känner jag.
Livet är bra. Solen skiner, fixar bränna, köper marabou billigt och tränar lagom.
Imorse hade vi 4 kilometerstestet igen, jag sprang på 20 min och 30 sek. Väldigt nöjd trots att jag måste klara det på 18 min för ett MVG.. så sjukt egentligen. I sverige kommer du in på polishögskolan om du springer 2 km på 10 min och här kräver dom att man springer 4 KM PÅ 18 MIN?! Galet värre.
Nej jag är nöjd med min tid på 20min och 30sek. Kl 16.30 blev det bodyworkout, körde barfota för glömde skorna på rummet. Har egentligen lust och sola mer nu, men då måste jag lägga mig mitt i stora rondellen för att få sol och det orkar jag inte, haha och om 15 minuter är det middag. Igår fick vi lasange, jag verkligen älskar lasange, åt i massor, nej herregud vad gott det är.
Annars då? Har helt åt helvete mycket plugg, bara på onsdag väntar en engelskapresentation, en filsofipresentation och ett historia prov.. skjut mig.. det är tanken som dyker upp när jag tänker på allt plugg.
Men helt andra tankar och känslor kommer upp när jag tänker på att på torsdag morgon sitter jag på en buss till Paris med 3 fina vänner.
Nej vi hörs.
Jag och min våffla i Bryssel för någon dag sedan ♥
Mirano Continental
Två videos från gårdagen, tagna med mobilen. Haha så sämst bild och ljudkvalité.
Men förhoppningsvis får ni en inblick i vilken jävla bra kväll jag hade igår.
Sometimes I get a good feeling
Belgian Pride 2012
Kanske ska säga några ord om gårdagen? Säger bara - råcoolt - bästmusik - lycka
Jajemen där har ni keywords för gårdagen, det var första gången på Mirano för oss och jag måste säga att det var heeelt sjukt bra. Verkligen hur bra musik som helst, härligt folk på klubben och det bara spreds sig lyckorus i kroppen. Det här är livet tänker man, drack inte alls mycket utan kände mig hög på den bra musiken som spelades. Så vaknade hyffsat pigg imorse och har idag varit in till Bryssel för att träffa Linda och hennes kompisar som är på besök. Inne i Bryssel var det prideparade och galet mycket folk som sprang runt i regnbågens alla färger. Kändes lite som valborg blandat med uppcon i Uppsala, hahaha. Men mysigt värre, klämde i mig en maffig våffla med jordgubbar och grädde också, den satt som handen i handsken i min mage.
Text är tråkigt, så laddar upp lite bilder från dagen i Bryssel nu. Kanske laddar upp något från gårdagen senare.
Jajemen, där hade ni lite bilder från dagen.
Hejsålänge
Bryssel är ni redo?
Skönt när det är 24 grader ute och klockan är 22.
Ja herre min gud vad skönt det är, varm som sjutton ute. Tog precis en liten springtur på cirka 3 km, sedan sprang jag runt barfota på gräsmattan, idag känns det verkligen som sommar. Har märkt att solen tar som sjutton på kroppen också fast solen inte ens syns, idag när vi kom hem från Breendonk kände jag mig solbränd i ansiktet, ni vet den där svedan liksom.. och då hade det bara varit molnigt eller halvklart hela dagen.. men så nu när jag bytte om till träningskläder såg jag att armarna och ansiktet hade fått lite färg faktiskt, haha kul.
Nej livet känns verkligen som bäst när också vädret är som bäst.
Här har ni bildbevis också, och jag lovar er, termometern har legat ute och fotot är tagit alldeles nyss.
IMORGON ÄR DET FREDAG PEOPLE!!
Breendonk - Human Rights Memorial
Whatup people ?
Belgien är så sjukt grönt och skönt, jag vet inte hur många gånger om dagen jag säger "men guuud vad grönt det är!" , för allvarligt jag har aldrig vistats i ett grönare land förut. Alla växter verkligen bara lyser grönt, inte sån tråkig skogsgrön som sverige utan typ limegrön, ja helt crazy. Vädret är också helt galet, idag har vi haft 20 grader och kvavt som sjuttsiken. Kändes som om någon slängt in mig i ett växthus, sprang lite på idrotten och hela kroppen bara klibbade sig med all annan hud på kroppen. Haha trots det blev det en 4km vända efter det också, riktigt skönt. Tittar ut genom fönstret nu och tjejerna är ute och åker longboard, ser grymt härligt ut!
Jag är så taggad på sommaren i Sverige, ojoj vad bra det ska bli!
Jag är så taggad på sommaren i Sverige, ojoj vad bra det ska bli!
Imorrn åker hela gym2 till Breendonk, ett koncentrationsläger, ska bli spännande. Vädret blir ännu varmare imorrn också, hejochhå. Och i helgen ska mina smaklökar få uppleva bananölen igen, och så blir det p-p-p-party ! Taggar till rejält. På lördagen blir det heldag i Bryssel tror jag tillsammans med Lindas vänner, mys! Och nästa vecka väntar 3 dagar i skolan för att sedan fira långhelg i Paris, wohooo !
Vardagar ser nästan likadana ut.
Så kul, det lönade sig att skriva omprovet igår för jag kirrade nämligen 5.5 poäng mer än på det tidigare provet så nu blev det ett VG på provet, tjoho!
Blir förhoppningsvis ett VG som slutbetyg i förtagsekonomiB kursen, och det är väl fint, det är ju en 150 poängskurs trots allt. MVG'na har aldrig varit särskilt många under min tid i skolan. Jag är ett VG barn brukar jag säga. Pluggar dagen innan, kommer ihåg informationen i 2 dagar för att sedan rensa ur det i mitt huvud så att jag kan minnas annat som jag behöver kunna till dagen efter. Vi alla fungerar på olika sätt och jag trivs bra med min metod, det är så jag får bäst resultat.
Nej uäh har aldrig något intressant att blogga om under vardagarna, för det är under helgerna allt händer.
Permis fixat på fredag i varje fall, det blir nattklubb för hela slanten, tjoho.
Nu ska jag dra mig iväg på 90 minuters företagsekonomi. Vi hörs.
Haha hittade en jättegammal bild på mig, från Malta 09. 14 år gammal.
Söt jag var, haha tyckte jag var fett cool som var på disco på en riktig bar.
Men då var jag liten så jag drack minsann ingen alkohol, det fanns inte ens på kartan,
jag skulle aldrig svika pappas förtroende var min tanke. Idag är jag stolt över det.
Framtiden
Hej vanlig dag idag typ, har gått i skolan, provade också att göra omprov eftersom jag inte var nöjd med mitt G på senaste företagsekonomiprovet. Detta gick dock inte bättre, fysatan vad jag hatar siffror. Eller egentligen inte, har inga problem med plus och minus, men när siffrorna inte vill bli som jag vill ha dom då hatar jag dom. Skickade in blanketten för individuella valen inför trean på gymnasiet för någon dag sedan, kryssade för Matte C, men funderar starkt på att skita i det. Jag har ju aldrig tyckt om matte.. förutom när jag började i trean på en ny skola och ägde ut hela klassen på 10ans gångertabell. Hm. Har ingen aning längre om vad jag ska satsa på när jag blir äldre, har nästan givit upp hoppet om att komma in på juridikprogrammet, inte för att jag har sökt men ja ni vet.. Så jag börjar tänka lite på polisyrket igen, läser på hemsidan och det verkar bara så sjukt kul, jag blir taggad av att bara läsa om alla fystesterna och psykologsamtal som man behöver gå igenom för att komma in på utbildningen. Men som sagt vi får se var livet tar mig.
Idag köpte jag en Marabou Apelsinkrokant 100g för 2€, dyrt men gott.
Det var jag värd efter det sablans ekonomiprovet.
Det var jag värd efter det sablans ekonomiprovet.
2012, when the world will end.
Tjabatjena, vaknade imorse med mobilen i sängen och lampan tänd. Tjohej, det blev några shots igår vilket resulterade i en hejdundrans bra kväll med mycket dans ute på Waterloo's barer. När jag kom hem var jag ett paraply fattigare också.
Nej gårdagen var bra, fredagar är nästan alltid bra. Började med att jag och Linda åkte in till Bryssel och fikade på Blomqvist Espresso Bar, där var vi inte dom enda svenskarna och kanelbullar fanns att köpa. Wih! Trevlig personal och gratis kinder maxi fick vi också. Cafét får toppbetyg från mig. Efter den lilla utflykten tog vi tåget tillbaka till Waterloo, cyklade hem till Mikkel med lite kött, BBQsås och rosévin. Det blev en trevlig grillkväll med fina vänner, när klockan närmade sig tioslaget cyklade vi in till Waterloo för att timea happy hour, billiga shots ni vet.
Idag har jag tänkt hela dagen "jag måste städa", "jag ska städa" , "jag borde städa nu".. men det har fortfarande inte blivit av, har tittat på världens sämsta film med lite vänner, käkat chips och ätit mellanmål. Ikväll blir det kyckling till middag och imorrn är det SSB-day alltså "Öppet Hus" på skolan, alla som vill får komma. Jag kommer att visa er runt på boardingen kl 13.30. Innan dess ska jag ha städat rummet i varje fall.
B to the RYSSEL
Jag och snygga Robbie Williams brukar hänga tillsammans.
Fredag, 3 dagar i skolan gick fort, en kul lektion kvar sedan åker jag och Linda in till Bryssel och letar rätt på Blomqvist Café. Ikväll är plan A att grilla hemma hos Mikkel med lite folk för att klockan 22 när happyhour börjar på barerna, befinna oss i Waterloo. Plan B är att beställa Pizza från Dominos. Det blir en bra kväll, det känner jag på mig. Förutom att vi väntar regn framåt kvällen så lyser i varje fall solen nu plusgraderna blir bara fler. Vi får njuta av den här dagen för det ser inte ut att bli så många fler soliga dagar på några veckor, men vädret vänder ju snabbt här så man vet aldrig.
Hade tänkt ta med mig min kamera med det vanliga objektivet in till Bryssel, så bjuder säkert på lite bilder imorgon.
Annars flyter det på, dagarna går snabbt, inser att det bara är en vecka kvar innan Lindas kompisar kommer och om 2 veckor så är jag i Paris igen med mina fina vänner. Om 3 veckor är min kärlek här, och om 4 veckor hänger jag i Versailles med mina internatkompisar. Jajemen.
Jag och Robbie Willams i Amsterdam förra helgen.
Svartvitt från Belgien.
Homesick
Birdy – Skinny Love
Gud vad längesen det var jag grät, varför är det så? Ju äldre man blir desto mindre gråter man.
Jag kommer ihåg när jag var liten och jag funderade på varför dom vuxna människorna aldrig grät, mamma grät ibland när jag grät men pappa grät aldrig. Han sa bara åt mig att sluta gråta "såja Jennifer, sluta gråt nu".
Jag började för en stund sen gråta, less på alla människor som smutsar ner här på boardingen. Ibland undrar man verkligen vilka föräldrar en del människor har, hur dåligt uppfostrad man kan bli? När man inte ens förstår att man plockar upp sin egen skit. Jag hatar kollektiv bestraffning.
Jag är stolt när jag tänker på mina föräldrar, jag hade inte den bästa uppväxten, jag vet i och för sig inte hur man definierar "bäst" heller, men jag tycker ändå att mina föräldrar lyckades trots min knasiga uppväxt.
Mina föräldrar gav mig alltid utrymme, val och frihet. När jag var yngre kände jag mig alltid äldre än vad jag var, äldre än mina vänner, modigare och säkrare än mina vänner. I fjärde klass började jag på min femte skola och det var mycket problem, både hemma och i skolan. Hemma hos pappa kände jag mig bara trygg när pappa var hemma, tryggheten som enligt mig också är den viktigaste delen till lycka. Jag börjar alltid gråta när jag pratar om min uppväxt, just nu gråter jag massor. Så skönt det är. Det känns som en evighet sedan sist. När jag var mindre grät jag hela tiden. Oftast varje dag. När jag kom hem från skolan, satte jag alltid på min favoritmusik på högsta volym och grät så mycket jag orkade, för det var så skönt och efter jag hade gråtit dansade jag framför fönstret, jag kunde spegla mig i fönstret eftersom det var mörkt ute. Jag kommer ihåg en favoritlåt som jag hade, det var The Sounds låt Living in America, den fanns på min Absolute Kidz 8 skiva, efter den låten kom The Rasmus låt In the Shadows. Den var inte lika bra, så där brukade jag byta låt.
Jag längtar hem, jag gör det. Igår lät det som att jag aldrig ville hem, men jag tror inte man förstår om man inte upplever det själv. Tänk dig att du har 2 liv, du älskar båda lika mycket och du vet att om 49 dagar så har du plöstligt bara 1 liv igen. Jag tycker om detta liv, det har jag sagt många gånger. Men just nu längtar jag hem, just nu känns det som att det ska bli skönt att återgå till 1 liv. Jag saknar min familj, min pojkvän och mina vänner i Sverige. Samtidigt vill man njuta av dom sista 49 dagarna här, men jag måste få längta hem också.
Jag är inte den tjejen som brukar längta hem, verkligen inte men idag gör jag det.
Sommar i Sverige, det finns inget bättre. Jag längtar faktiskt.
Jag är så rädd att äventyret snart är över.
Jajemen 50 ynka dagar kvar. Men jag lever livet så mycket jag kan nu, in i det sista!! Man måste dock tänka lite på ekonomin ibland, den är ju tyvärr inte obegränsad eller vad man vill kalla det. Alla pengarna kommer en dag att ta slut. Det skrämmer mig lite, alla mina sparpengar från förra sommarens hårda slit på donken.. jag tänker på hur bortskämd jag blivit med roligheter detta år och sedan ska man tillbaka till tråkiga Sverige, där bio med vännerna plötsligt blir ett evenemang igen, en händelse man taggar till i flera dagar. Här har alla roligheter blivit till vardag. Spontant bokar man en tågbiljett till Amsterdam, åker iväg på bio inne i Bryssel för att kvällen står stilla eller kör en spontan fylla för att man är ung. Men allt är så mycket lättare här, du behöver inte flyga för att åka utomlands, det finns alltid folk som har tråkigt och vill hitta på någonting, är affären stängd och jag är sugen på choklad så finns det alltid folk som är villiga att sälja. Jag älskar internatlivet. Jag gör det. För 3 dagar sedan, hatade jag det dock, jag hade gått och lagt mig och skulle upp kl 05 nästa morgon för att bege mig till Amsterdam, klockan 02 kommer alla hem fulla efter utgång i Waterloo och på andra ställen, folk skriker och smäller i dörrarna. Den natten ville jag bara gå ut och skrika högt i korridoren "HÅLL KÄFTEN, VISA LITE RESPEKT, FOLK FÖRSÖKER SOVA".. men jag gjorde det inte, dels för att jag var för trött för att ställa mig upp och dels för att jag inte hade mod. Haha men sen har jag säkert betett mig likadant tidigare så.. människor ger och människor tar.
Bortsett från det älskar jag livet på internat, jag älskar att göra saker och att flytta hem till Sverige igen kommer bli dels rastlöst men också helt fantastiskt. Att få börja med min gamla klass och umgås hur mycket jag vill med min pojkvän och mina närmsta vänner, det är nästan oslagbart. Men jag kommer sakna detta som fan.
Och idag är det bara 50 dagar kvar. 50 DAGAR KVAR?! Vad hände med alla dagar? Och dessa dagar kommer gå så jäkla fort för framför mig ligger massor av äventyr. Åka till kusten, Lindas vänner kommer, Paris, Viktor kommer, Versailles-resa med boardingen och fler saker lär dyka upp.